Under veckan fick vi höra massor av föreläsningar om fårskötsel, ull och ullhantering, stickklubbar, design, och mycket mera.
Vi besökte nationalmuseum, som hade gjort en stickutställning speciellt för oss!!
Vi besökte också konstmuseumet. Mest spännande där var utställningen med Tita Vinter. Hon hade vävt och flätat med bl.a. tagel och människohår.
Men allra bäst med veckan är att man träffar så många intressanta människor och stickkompisar.
En väldigt spännande människa är
Annemor Sundbö. Jag har träffat henne på många symposier nu och även hört hennes underbara föreläsningar flera gånger. Denna gång var hon helt uppfylld av att hon hade hittat
purpursnäckor. När jag läste textilhistoria lärde vi oss att det fanns en art av purpursnäckor längs Norges kust och sådana hade Annemor hittat när hon varit ute och fiskat hemma.
Nu hade hon alltså även hittat dem i hamnen vid Gjogv, där vi bodde. Hon visade hur man krossade snäckan och plockade ut den lilla, lilla körtel som innehåller lite, lite färgämne.
Sedan behövdes det sol för att få fram färgen och det var inte alla dagar som erbjöd den varan.
Några dagar senare fick Annemor syn på mycket större snäckor på 2 meters djup. Vad gör en intresserad människa då, jo hon återvänder dit när det är lågvatten och snäckorna bara är under 1 meter vatten, tar av sig kläderna, hoppar i och hämtar dem!!
De snäckorna var verkligen mycket större!! Jag hann tyvärr inte se när hon utvann purpur ur dem.
Jag känner mig verkligen gynnad som har chansen att återkommande få träffa dessa människor som tycker det är helt naturligt att ha halva huset fullt av garn och ändå köper man mer, för man har ju fått en sådan härlig tröjidé!
Det här är människor med en otrolig kunskap som man med glädje delar med sig av! Hur välplanerat och väl genomfört ett symposium än är så skulle det inte vara detsamma om inte deltagarna var så härliga!!!
