Den här dagen var vikt för Knitting and Stitching Show.
Jag tog t-banan till Wood Green och jag hade läst att det skulle finnas gratisbussar att åka med upp till Alexandra Palace, men visste inte var de gick i från. Det visade sig snart att det inte var något problem att hitta. Det var bara att följa damer med stickade kappor, virkade koftor och kviltade västar! :) Det var med andra ord precis som på Syfestivalen - många tar på sig sina fina arbeten och visar upp dem.
Redan i busskön träffade jag en bekant från Sverige. Världen är bra liten!!
Tänk er Syfestivalen x 5 + en massa konstutställningar - det är Knitting and Stitching Show.
Det finns inte en chans att hinna/kunna se allt på en dag. Två timmar efter att mässan öppnat kl. 10 var det på de flesta ställen knökfullt i gångarna.
Jag hade redan hemma skrivit ut den enkla utställarförteckning som fanns på hemsidan. Jag markerade alla kända företag som jag ville besöka och även alla med namn som antydde garner eller fibrer. Väl framme på mässan kunde jag köpa en utställningskatalog med hallskisser och började då markera vilka montrar som jag främst skulle besöka. Det visade sig vara en bra strategi. Jag hann besöka många av de högintressanta montrarna innan det blev svårt att gå i gångarna.
Det var många föreningar och hantverkare som hade montrar. I en monter hittade jag en man,
Ziggy Rytka, som totalt hade snöat in på slyngade snoddar eller "luceting" som han kallade det.
Han slyngade med flera färger, med pärlor och i bågar. Så här dekorerade han sina skor med slyngade snoddar. Han berättade att han gärna skulle åka till Sverige och undervisa i den "nya" stilen av slyngning, eftersom denna teknik härstammar från vikingatid och anses komma från skandinavien. Han väntar bara på en inbjudan!
Naturligtvis såg jag massor av läckra garner och en del fick följa med hem.
Jag köpte en härva kidmohair/silke och en härva silke/kidmohair med pärlor och paljetter. Båda härvorna var handfärgade och underbart vackra. De ska bli en sjal så småningom.
The Black Sheep skryter med att de är superbilliga på garn och de hade en gigantisk monter som till stor del bestod av plastade garnpaket som såldes för halva priset. Det fanns bl.a. mycket Rowan garner billigt.
Jag köpte Noro Silk Mountain för 30:-/nystan och Regia för 20:-/nystan. Bra priser!!
Hos
Habu Textiles köpte jag silke/rostfritt stål. Det kan var kul att testa!!
Buffalo Gold var där med sina underbara garner med fibrer från bisonoxar. Jag köpte fibrer med 50% bison och 50% mullbärssilke. Det ska spinnas till spetsgarn och bli en sjal.
Jag fick tag på spännande strumpstickor gjorda av kolfiber. De ska visst vara väldigt sköna och hållbara, som kolfiber ju är.
Jag handlade en del annat smått och gott också, som t.ex. en superliten dagsljuslampa, vackra pärlor och ett måttband som ser ut som ett får.
Jag hade bokat in mig på 2 workshops på eftermiddagen och det visade sig vara en bra strategi, för då var det nästan omöjligt att ta sig fram på mässan.
Först gick jag på "Intarsia knitting in the round". Det var en mycket oförberedd lärare som kom! Hon hade inte skrivit ut instruktioner för skrivaren hade krånglat. Demotröjan var kvar i montern och garnerna som vi skulle sticka med var så tunna att vi skulle sticka med dubbelt garn och då var det för få nystan förberedda. Intarsiastickning innebär ju att man har en massa olika nystan redan och vi skulle ju alltså då ha dubbelt så många nystan eftersom vi hade två nystan/färg. Inte det mest pedagogiska sättet att lära ut på!!Jag lyckades trots detta lära mig hennes teknik och den var faktiskt inte alls så krånglig som den som
Tålamodspåsen visade på sin blogg för ett tag sedan. Det var faktiskt flera som inte hann lära sig detta under den timme som workshoppen var.
Den andra workshoppen hette "Devoré Velvet Explained". Det var textilkonstnären
Dionne Swift som höll i den.
Den handlade om hur man etsar bort ludden på en speciell sammet eller den ena fibern i ett speciellt tyg av viskos/silke och får ett genombrutet mönster som man sedan dessutom kan färga. Jag köpte med mig den speciella vätska man behöver så nu ska det testas vid tillfälle.
Jag sprang dessutom på en svenska som tillsammans med sin syster driver
Millamia. De bor i London men har en tydlig svensk profil på sin design. Deras garn finns hos
Anntorps väv.
När det var dags för mässan att stänga åkte jag tillbaka till hotellet och lastade av mina inköp.
Sedan styrde jag kosan mot varuhuset
John Lewis.
De har en väldigt fin garnavdelning med garn från många olika tillverkare.
Jag hittade ett strupmgarn emd 75% bambu och 25% nylon. Det ska bli spännande att sticka med det, fast det är inte säkert att det blir strumpor. Jag tror det skulle bli en väldigt vacker sjal med fint fall av det garnet.
På torsdagar och fredagar har
British Museum öppet till 20.30, så jag hann med ett kort besök där också.
Eftersom jag hade ung. 1 timme på mig valde jag att titta främst på de egyptiska avdelningarna.
Men jag hann även se en hel del vackra mosaiker.
Gissa om jag sov gott efter den här dagen?!
