Krokningböcker

Jag har fått hem en massa intressanta krokningsböcker.

Störst och bäst är "Encyclopedia of Tunisian Crochet". Den är verkligen mycket omfattande och bra. Lite tråkig till utseendet, men innehållet är riktigt bra!

Jag köpte också flera häften av samma författare. Det är alltid roligt att få nya idéer.

Problemet med att få nya idéer är bara tidbristen! ;) Det blir så många idéer som man vill prova och samtidigt har jag ju massor av UFO´n.

Med till Gotland ska iallafall några UFO´n få följa med. Det gäller bara att välja noggrannt. Sedan är det ju en del annat som ska med också.......

Ev. inbrottstjuvar som har spanat in att vi ska åka kan tänka om. Huset kommer INTE att vara tomt. Det bevakas av Varulvskaninen med familj samt deras skötare.

FÄRDIG!!!!!

Nu är vi alla tre fullt klädda! :)

Här är mina kläder med en del tillbehör.

Bakifrån ser jag ut så här med den lilla hättan på. Jag har lite problem med hur jag ska ha håret. Ska jag ha det flätat eller utsläppt? Med flätor har jag något att sätta fast hättan i. Den blåser annars lätt av.

Den nålbundna sjalen ligger fint över axlarna. Egentligen hoppas jag att det blir så fint och varmt väder att jag inte behöver varken sjal eller mantel, men det är bättre att vara förberedd än att frysa!

Nu gäller det bara att Gotlandsfärjorna undviker mer närkontakt av tredje graden framöver, så att vi kommer dit som det är tänkt!

Jag har verkligen inte stickat mycket på senaste tiden och jag saknar det jättemycket!! Nu blir det till att sätta fart med t.ex. "Den Blomstertid". Jag är bara på del 4.

Snart klar...

Nu är jag nästan färdig med våra kläder till Medeltidsveckan. Mina klänningar är inte upplagda ännu, men snart så. Det som inte kommer att bli klart är skorna för de får vänta tills händerna inte gör ont längre.



KM´s kläder ser ut så här:



Kära dottern så här:
På bilderna är hennes klänningar inte upplagda ännu, men i verkligheten har jag gjort det häst jobbet. Tänk er två klänningar med 360 cm runt om! Det tar ett tag att få dem jämna och mycket nålar går det åt!!


Som omväxling kommer dottern att ha det här brickvävda bandet runt midjan.

Dessutom har jag och dottern våra mantlar också. Mina kläder får ni se in ett senare inlägg.

Min nålbundna sjal är också klar, så den kommer också att kunna användas under veckan. Här ligger den och blir utspänd. Jag har tänkt köpa mig ett ringspänne för att hålla ihop den här sjalen med.

Mer medeltidssömnad....

Nu har jag också sytt oss var sin skinnpåse av lite skinnspill som låg här hemma i "bra-att-ha"-skrubben.

Min mans kläder börjar arta sig. Hans linnetunika och tabard är klara. Tabarden är ju säkert det enklaste plagget man hade på sig under medeltiden! Egentligen kan den vara en rak tygbit med hål för huvudet. Jag har också sytt en toile till hans byxor, så dem ska han få prova nu i kväll.

Hans nålbundna mössa har fått byta färg för att passa hans kläders brun-beige färgskala. Dessutom passade jag på att töja ut den lite så den passade honom bättre. :)

Jag rotade fram och dammade av min bandvävstol för jag visste att det satt ett halvvävt brunt och gult band i den. Bandet brickväver jag av växtfärgat garn. Bandvävstolen är INTE av medeltida modell, utan är en sentida konstruktion, men det är fasligt praktisk!! Det här bandet vävs med tomma hål i en del brickor och det gör att väven är lite extra vinglig och det är lätt att tappa bort brickornas ställning om varpen blir slak. Med vävstolen kan man enkelt hålla en bra spänning.

Även fast det var evigheter sedan jag började väva det här bandet, gick det förvånansvärt fort att rekapitulera hur jag hade gjort vridningarna. Mönstret är ju tydligt symmetriskt. För att inslagsfärgen ska synas tydligt väver jag med inslag från bägge håll.

Den bruna färgen kommer från färglav och den gula är troligen från pors. Jag är inte helt säker. Det är ju så många växter som ger gul färg!

Bandet ska bli KM´s skärp. Det blir nog bra med lite mer färg till honom.

Medeltidssömnad pågår!

Just nu ligger den mesta stickningen helt på is, så t.o.m. "Den Blomstertid" få vänta.
Jag håller på att ekipera familjen med "medeltida" kläder och symaskinen går varm.


Här är mitt bättre jag (provdockan) med mina klänningar och mitt skärp.


Jag har också plockat fram mitt lager av brickvävda band och nålbundna mössor. De kommer att bli användbara till våra kläder.

En närbild på mitt skärp.

Någon av dessa mössor ska min man ha, men den ska antagligen färgas först.

Skorna har fått vila utan att bli jobbade på. Det är verkligen trögt och hårt att sy skor och våra händer värkte rejält efter vår kursdag. Det gäller att jobba lite då och då för att händerna ska hålla att sticka med, så om de blir klara i tid är det en bonus.

Recycling forts.

På begäran kommer nu en bild på hela tröjan. PÅ baksidan har den samma mönster som är på ärmarna.

För att kunna färga en hel tröja någorlunda jämnt behöver man en stor färggryta. Förra året fick jag tag på två fantastiska färggrytor på 30 liter och 27 liter. De rymmer så mycket att man med lätthet kan färga färdiga plagg. En herrtröja skulle kanske bli lite ojämn, men då får man väl färga lite försiktigare och med mer rörelse.

Den ena färggrytan hittade jag på Lidl och är egentligen en konserveringsgryta. Ibland kommer deras varor tillbaka vid rätt säsong, så med andra ord kan det vara bra att hålla ögonen på Lidls reklamblad i september/oktober.

Recycling

För många år sedan hjälpte jag till att sticka upp provplagg åt Stengards Ull & Bomull. Deras garner var toppenbra och bl.a. stickade jag upp en mycket snygg ulltröja med flätor och strukturmönster, men jag gillade tyvärr inte den färg jag hade fått att sticka upp i - gråaprikos (hur kul låter det??!).
Tröjan har blivit liggande oanvänd, så nu gjorde jag slag i saken och färgade den BLÅ!!! (Vad annars?)

Den Blomstertid del 3

Återigen är en del avklarad! Det är verkligen roligt med Mysteriestickningar när man har tid att hänga med!! :)

Så här ser spetsmönstret ut på min version. Jag gjorde återigen om mönstret lite, för jag ville ha symmetri.

På den här bilden syns alla pärlorna bättre. Jag har satt dit åtskilligt fler än mönstret visade.

Det är några till som bloggar om "Den Blomstertid". Ni kan följa deras sjalar här, här, här, här och här.

Mer spetsstickning

Jag är ju väldigt förtjust i spetsstickning och pärlor, så jag har länge kikat på Aeolian och väntat på det där speciella garnet att göra den i. Jag har fått in ett superhärligt garn av merino, bambu, silke och nylon som jag har färgat i lite olika nyanser. Det är egentligen ett sockgarn, därav nylonet i det, men det är nästan för fint att sticka sockor av!!!
Jag har valt en blågrön aquafärgad nyans och köpt pärlor i storlek 8 från Pärltorget och börjat sticka. Garnet är tjockare än vad som är avsett för Aeolian, men jag vill ha en lite tjockare värmande sjal och det sjalmönstret är ju lätt att variera i storlek, så jag tror att det här blir bra.


Dessutom har jag börjat sticka på garn jag köpte förra sommaren, när det regnade så mycket och jag shoppade på nätet. :)
Jag fastnade för en stickad tunika (nr. 891) i lingarn hos Yll och Tyll. Den har både spets och flätmönster och jag stickar den i deras handfärgade tunna lingarn.

Strukturen ser ut så här.....

..och färgen är mer lik sig på detta fotot.

Den ser ut att bli fin och går snabbt att sticka, men jag är inte riktigt förtjust i att sticka i lin. Det är lite för hårt för min smak. Visst vet jag att linet blir mjukare sedan vid användning, men det ska ju vara skönt att sticka med också! ;)

En objuden nattgäst

I går kväll, när vi hade stängt in kaninerna letade och letade vi efter Lina, vår sköldpadda. Hon brukar ju vara ute i vår inhägnade trädgård när det är varmt och fint väder och det kan man ju verkligen säga att det är nu! :)

Eftersom sköldpaddor är ganska envisa och inte så initiativrika brukar vi alltid veta var vi ska hitta henne på kvällen. Hon brukar ligga halvt nedgrävd under rabarberbladen. Men i går kväll hittade vi inte henne någonstans!! Vi letade överallt och lyste med ficklampor in under alla buskar, men ingenstans fanns det en nedgrävd sköldpadda. Vi började befara att hon hade lyckats rymma, men var fanns i så fall hålet?

I morse fortsatte jag att leta och jag följde staketet och letade efter rymningsvägar..........

... och till slut hittade jag en liten öppning som var misstänkt likt formen på en liten sköldpaddas skal!

Jag var helt säker på att hon hade lyckats pressa sig ut och eftersom vi har en ganska vildvuxen allmänning intill tomten var chansen att hitta henne där lika med noll. Jag började planera hur lapparna skulle se ut som vi skulle sätta upp och även dela ut i brevlådorna runt omkring.

Sköldpaddor är inte speciellt snabba djur, men de är målmedvetna, envisa och uthålliga. Så om hon hade rymt och fått för sig att gå åt ett visst håll hade hon kunnat hinna en bra bit.

Kära dottern vaknade och skulle hjälpa till att leta, men först skulle hon släppa ut kaninerna.

Vem såg hon då? Jo, en liten sköldpadda som också ville bli utsläppt!! GISSA OM VI BLEV GLADA!!!!! :)

Lina hade alltså fått för sig att gå in och boa in sig i kaninerna nedervåning. Mörkt, mjukt och spånigt har hon haft det i natt. Perfekt även för en sköldpadda!!

Efter en god natts sömn som objuden nattgäst gick hon runt i trädgården med raska steg på jakt efter maskrosblad m.m.